För dig som vill studera kultur är studieutbudet i Norden på många sätt exceptionell. Förutom en stark tradition av gamla studiestadskulturer, som bland annat förekommer i Uppsala, Lund, Århus och Bergen, är den nordiska akademiutbildningen känd för sin ansenliga nivå och höga examineringsstatistik.
I en studie som rankade världens bästa universitet 2019 var 27 högskolor nordiska. Dessutom är den statliga utbildningen i norden ofta gratis för europeiska medborgare.
När du väljer studieinriktning kan det vara bra att börja med att skilja på det teoretiska och praktiska – vill du studera kultur för att undersöka den genom att läsa om den, eller vill du forma och bidra till den genom egna verksamheter?
Humanistiska ämnen / humaniora, är för det mesta teoretiskt lagt och strävar till att undersöka människan som kulturell varelse. Dessa ämnen tar ofta avstånd från naturvetenskapen och koncentrerar sig på hermeneutisk forskning (tolkningslära).
Ett humanistjobb innebär otaliga möjligheter; exempelvis kan en litteraturvetare jobba som:
I och med att du inte utbildas till ett specifikt jobb efter humanistiska programmet är du fri att själv forma din karriär utifrån dina intressen och tycken.
I Norden har humaniora idag hög status, vilket syns i utbudet av humanistiska studier: de innefattar tusentals kurser i hundratals ämnen, program, fakultet och institutioner.
Att producera kultur och konst kan till exempel förekomma i form av film-, ljud- eller ljusteknik. Trots sina teoretiska delar är producering i första hand praktisk verksamhet – producenten är med och ser till att verket/evenemanget blir verklighet, hens kunskap bidrar till att resultatet blir det bästa möjliga.
Att inrikta sig på till exempel film, ljud och ljus är i regel väldigt nischade utbildningar, då en kulturproducent i sin tur blir som en slags expert på att skapa kultur och verka i det mediesamhället som hen lever i.
Den bästa sortens kulturproducent behärskar kommunikation, ledarskap, kulturpolitik och kulturekonomi. Dessutom får hen gärna vara innovativ och ha god förmåga att nätverka och presentera sina idéer.
Den breda utbildningen öppnar många dörrar – som kulturproducent kan du få jobba inom den offentliga sektorn, med resursfördelning, olika konst- och utställningsprojekt eller annan programverksamhet.
Inom den privata sektorn finns arbete till exempel på :
Dessa jobb kan innebära allt från projektledning och konsultering till planering och skapande av projekt.
En kulturproducent kan jobba på så vitt ett privatföretag som ett skivbolag. Grunden för en producentutbildning inom kultur är att få färdigheter att föra samman konst och publik.
Det är inte ovanligt att författare studerat litteraturvetenskap eller musiker intresserar sig för musikvetenskap. Det är ändå stor skillnad mellan att studera det som andra har skapat och att skapa själv, det vill säga utbilda sig för att bli konstnär.
Konstskolor kan innefatta studier i till exempel teater, sång, skulptur, grafik, måleri, design, kreativt skrivande, film, dans, dramaturgi, klassisk och annan musik.
Konstskolans primära uppgift är att skola en amatör till att bli yrkeskonstnär.
Ofta har konstskolor ett rykte av att vara svåra att komma in på, vilket syftar på få studieplatser som inte motsvarar den enorma mängd sökande. Här kan man få behöva söka i flera år för att komma in på en åtråvärd utbildning.
Ett gott alternativ för stora konstskolor är att gå på folkhögskola, en form av vuxenutbildning som förekommer i Norden. En folkhögskola liknar internatskolan, i och med att folkhögskolan också ofta erbjuder boende för sina studenter.
På folkis får du inte en en akademisk examen, det vill säga att du inte kan kalla dig kandidat (bachelor) eller magister (master) efter utbildningen, men du kan trots det få en bred och mångsidig utbildning i de flesta konstämnen.