Vilken tro och religion har ni?

[Redskap]

Behöver man det?

Vad bekänner du till för tro? Något måste man tro på, annars är man en robot.

[Nat0n]

Vad bekänner du till för tro? Något måste man tro på, annars är man en robot.

Jag har ingen direkt tro, jag tror på att leva och ha kul, jag tror att mångkultur är något dåligt, jag tror att vi behöver kämpa för att bevara svenskar som folk och Sverige som vårat land.

[Druznil]

Ateist. Jag anser dock att det vore bättre för samhället att ha en stark statsreligion (lämpligen kristendom eller seden).

[Redskap]

Jag har ingen direkt tro, jag tror på att leva och ha kul, jag tror att mångkultur är något dåligt, jag tror att vi behöver kämpa för att bevara svenskar som folk och Sverige som vårat land.

Jag tycker precis likadant själv Mångkultur är

[Redskap]

Ateist. Jag anser dock att det vore bättre för samhället att ha en stark statsreligion (lämpligen kristendom eller seden).

Vi är redan ett kristet land
Menar du utrensning av andra religioner som islam och judicism?

[Dextro]

Min ras är min religion.

[Gautthiod]

Protestant.

Nej, inget jävla humördattande eller personliga utsvävningar. Ortodoxt kristen.

[Svennen]

Kristen, luthersk

[The Sentinel]

Tråden har nästan en chatt- liknande karaktär, ett flertal skribenter skriver endast ett ord eller ett fåtal, då får jag påminna om att man lika gärna kan ha en pm- diskussion, då forumet är till för de som vill skriva konstruktiva inlägg. Enstaka ord och "oneliners", kommer hädanefter att resultera i en varning.
/Supermod.

[Adoremus]

Jag är traditionell romersk-katolik. Vilket medför en naturlig förkärlek till mitt land och folk. Jag ber att påpeka att jag inte har någonting gemensamt med nyrom och deras acceptans av den nya världsordningen. Ett bevis för den moderne antipåvens ovilja till att fördöma kommunistiska regimer visades med önskvärd tydlighet vid dennes besök på Kuba nyligen.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=304551

Den moderna "katolska kyrkan" är en enda synkretistisk villfarelse där Kyrkans sakramentslära djupt förvanskats och man kan med fog säga att dess lära är en enda förvillande sådan i olika färger, här står sig "rödgröna" allianser slätt.

[Mladic14]

Jag kan inte säga att jag är särskillt religiös, går väl i kyrkan nån gång om året. Men jag tror väl inte nåt särskillt mycket på någon gud.

Annars så är väl min ras min religion.

[Polyfymus]

Troende luthersk Kristen här.

[Traditionalist]

REDSKAP & SKOGSTROLLET: Jag anser mig ha auktoritet nog att svara på vissa av era funderingar, vilka är vanliga missuppfattningar inom hela den "laodikeanska" kristendomen, som är ljummen, varken varm eller kall (Som Adoremus citerade, Uppb. 3:15-16).

Denna missuppfattning rör främst dig, Skogstrollet, och dina upplevelser i kyrkan med dödfött barn. Ondskan är inte bevis på Guds icke-existens, ty Gud är Absolut God, vilket är ett positivt (katafatiskt) konstaterande om en del av Guds natur, ett av få vi kan göra. En del ur Guds Uppenbarelses Kanon, som läses och sjunges vid den tid då Jesus döptes av Johannes i Jordanfloden, av Johannes av Damaskus, är värd att citera: "Han som i en tid tog form av en illvillig orm och planterade döden i skapelsen, är nu förkastad till mörkret av Kristi ankomst i kroppen".

Döden kom till världen genom att de första människorna, vilka hade en kropp av odödlig karaktär vars antropologi inte helt kan utrönas eller förstås (därav de många kulturminnena i hela världen om guldåldern, då 'människor var som gudar'), lurades av Satan till en synd - vilken inte är helt klar den heller - som gjorde att människan degenererade och deras kroppar förlorade sin odödlighet, och med tidens gång antog alltmer fysiska och materiella former.
Synd, det är ondska. Satan, det är ondska. Döden, det är ondska. Inget av detta kommer från Gud, ty genom Gud kom omsorg om människan, och människan kände till de gudomliga och naturliga lagarna - vilka man ständigt bröt emot; inte endast Adam och Eva, utan även deras ättlingar, och endast några få levde enligt naturlagarna och Guds ordning: och dessa belönades!
Döden i den mänskliga världen, då våra kroppar är materiella och fallna, är inte möjlig att undvika, men den "andra döden" kan vi undvika. Ty Gud sände sin Ende Son till världen för att med sitt blod rena våra synder, och genom sin död öppna vägen från Hades till Paradiset för de kommande generationerna.
I en yttersta tid, som vi inte vet något om, är de som lever enligt Guds lagar och naturlagarna i det mänskliga livet lovade att deras själar skall uppstå i en ny kropp: den odödliga, som Adam hade, i Paradiset innan degenerationen inleddes.

Så döm inte Gud för ondskan eller döden, ty den är vårt egna fel, och den fallna änglasfärens.

Gud är även absolut transcendent enligt den kristna och förkristna (hebreiska) läran, och ingen gubbe på molnen. Inte förrän renässansen blev Gud antropomorf i kulturen och målningar, främst i väst, och som reaktion på det uppstod deismen: "Gud som mekanik". Inte ens i paradiset, eller himlaskarans sfärer, känner man Guds essens - blott hans 'energier'. Därför brukar sann teologi beskriva Gud apofatiskt, d.v.s vad Gud inte är.
Men Gud har uppenbarat sig i människosfären (för Adam, för Set(enligt apokryfer), för Noa, för Abraham "som tre personer", för Mose "ansikte" och "brinnande eld" i Egypten och Sinai, m.fl), i former som människor endast kan beskriva med mänskliga ord, men det gör inte Gud antropomorf. Endast med Jesu, som hade Adams kropp, var Gud till hälften antropomorf. Men det var en uppenbarelse och inkarnation; inte en i sanskrits språkbruk "avatar".

Så glöm inte Gud p.g.a människans fel och det daemoniska och satanskas vilseledningar!

[Pjazi]

Jag känner att alla människor som har någon sorts tro är av godo. Har man en gudatro så är man oftast en ödmjukare person. Jag var väldigt intresserad av katolicismen runt tiden jag konfirmerades, dock så var jag intresserad av judendomen med så mitt tonåriga själv ska man nog inte ta så seriöst, hehe. Fastnade sedermera för den forna seden, vilket jag hållit fast vid de senaste 8 åren. Där finner jag de flesta svaren jag söker. Detta betyder inte att jag tror på jättar och troll, snarare har jag anammat de värderingar som präglar den hedniska livsstilen. När jag blev introducerad till traditionalismen så har mitt intresse väckts kring hinduismen med., även ifall jag inte är intresserad av att bli någon hindu. Trots allt så får man hålla sig lite i sin egen planhalva.
Men som sagt så respekterar jag alla gudfruktande människor. Att det finns något större än vårt ego är vad separerar oss från djuren, i mitt tycke.

Kan ju nämnas att jag är uppvuxen i ett någorlunda kristet hem (underförstått då jag är konfirmerad), min mor är troende och kristdemokrat, även ifall att jag försöker locka över henne till min sida. Gav henne till och med ett radband på hennes födelsedag trots min starka hedniska tro. Men vad gör man inte för tradition och nationalism?

[Sushna]

Jag hade ganska religiös barndom (luthersk) men jag är ateist.