Religionsfrihet - är sådan möjlig, har den relevans?

[Corrupt]

Sondra Hale påstår att alla stater – även demokratiska sådana – har som ambition att kontrollera arbetskrafterna i genusavseende. Bilden av kvinnan har berott på samhällets behov av henne som arbetskraft. I dagens Sverige är behovet stort av en sådan arbetskraft, bland annat på grund av ökad proportion pensionärer i samband med den demografiska transitionen. Därför, menar många, måste grupper som kvinnor och invandrare släppas in på arbetsmarknaden, vilket underlättas av värderingar om demokrati och jämställdhet. Arbete som identitet och status har blivit viktigt i dag, så även för kvinnor.

Religiösa värderingar kan främja en särskild genusidentitet på ett liknande sätt. Den kristna religionen är relevant som historisk föregångare till dagens politik, och i den varianten står dess främsta roll i arbetsmarknaden att finna i form av skolans uppfostran. Men dessa ideal tar inte hänsyn till barnens religiösa ursprung eller deras föräldrars önskemål (om de nu skulle ha andra värderingar än de demokratiska och egalitära). Eftersom samhället samtidigt förespråkar religionsfrihet, så uppstår här den klassiska demokratiska paradoxen.

Men Svenska Bibelsällskapet förespråkar t.ex. att skolan lyfter fram bibeltolkningar som främjar jämställdhet och demokrati, och säger att man bör värna både religionsfrihet och samhällets värdegrund genom att betona likheterna mellan olika religioner och genom att framhäva de egalitära värderingarna i samtliga världsreligioner. Men på så sätt blir religionen alltså instrumentell för staten även här: Bilden av en acceptabel religion beror på politiska ideal.

Denna selektiva användning och tolkning av religionen gör att andra delar lämnas osynliggjorda. I slutändan är religionen alltid underordnad samhällets grundläggande värderingar. Detta innebär dock att religionsfriheten också får lägre prioritet och det demokratiska samhället anklagas som ett resultat av detta för odemokratiska värderingar. Trots att demokratin förordar respekt för alla religioner, så får inte religionsfriheten vara ovillkorlig.

LÄS HELA ARTIKELN

[fishboy]

Sondra Hale påstår att alla stater – även demokratiska sådana – har som ambition att kontrollera arbetskrafterna i genusavseende. Bilden av kvinnan har berott på samhällets behov av henne som arbetskraft. I dagens Sverige är behovet stort av en sådan arbetskraft, bland annat på grund av ökad proportion pensionärer i samband med den demografiska transitionen. Därför, menar många, måste grupper som kvinnor och invandrare släppas in på arbetsmarknaden, vilket underlättas av värderingar om demokrati och jämställdhet. Arbete som identitet och status har blivit viktigt i dag, så även för kvinnor.

Religiösa värderingar kan främja en särskild genusidentitet på ett liknande sätt. Den kristna religionen är relevant som historisk föregångare till dagens politik, och i den varianten står dess främsta roll i arbetsmarknaden att finna i form av skolans uppfostran. Men dessa ideal tar inte hänsyn till barnens religiösa ursprung eller deras föräldrars önskemål (om de nu skulle ha andra värderingar än de demokratiska och egalitära). Eftersom samhället samtidigt förespråkar religionsfrihet, så uppstår här den klassiska demokratiska paradoxen.

Men Svenska Bibelsällskapet förespråkar t.ex. att skolan lyfter fram bibeltolkningar som främjar jämställdhet och demokrati, och säger att man bör värna både religionsfrihet och samhällets värdegrund genom att betona likheterna mellan olika religioner och genom att framhäva de egalitära värderingarna i samtliga världsreligioner. Men på så sätt blir religionen alltså instrumentell för staten även här: Bilden av en acceptabel religion beror på politiska ideal.

Denna selektiva användning och tolkning av religionen gör att andra delar lämnas osynliggjorda. I slutändan är religionen alltid underordnad samhällets grundläggande värderingar. Detta innebär dock att religionsfriheten också får lägre prioritet och det demokratiska samhället anklagas som ett resultat av detta för odemokratiska värderingar. Trots att demokratin förordar respekt för alla religioner, så får inte religionsfriheten vara ovillkorlig.

LÄS HELA ARTIKELN

"Detta innebär dock att religionsfriheten också får lägre prioritet och det demokratiska samhället anklagas som ett resultat av detta för odemokratiska värderingar. Trots att demokratin förordar respekt för alla religioner, så får inte religionsfriheten vara ovillkorlig."

Vilken religions "värderingar" skulle vi då följa det finns ju massor av religioner som kräver att just deras "sanning" skall vara norm?

Religon är en idé, precis som filosofi och ideologi, därför borde även religion följa samma lagar som andra idéer, ingen särställning. Religionen skall respekteras när den följer det omgivande samhällets lagar, alla skall vara lika inför lagen.