En av Sveriges mest produktiva och ihålliga artister, är nog känd vid namn för de flesta. Men mest för diverse ordvitsande nonsenslåtar och ganska gubbsjuka kärlekssånger. Vad betydligt färre vet, och han själv närmast försökt dölja, var att han en gång hade en synnerligen uttalat politisk ådra, som inte var av det slaget man kan förvänta sig av svenska artister.

I låten (och hela albumet) "Vem är det som bromsar, och vem är det som skjuter på?" tar han tydligt ställning mot de ideer som dominerade den offentliga debatten på 70-talet när den gjordes:

Vem är det som bromsar
och vem är det som skjuter på
vem är det som sitter i bak-
sätet med armarna i kors och tittar på
är du öppen för självkritik
har du glädjen kvar ändå
kan du skilja på det inre
och det yttre förtrycket
det är det jag håller på
- och söker svaren på.

Han var villig att låta sej förtryckas
han ville inte veta vem han var
han tog jobbet som knark för att
slippa tänka efter
och han tyckte det var jäkligt bra

Hon talade så högt om frigjordhet
hon älskade sin egen röst
men hon blev alldeles låst om det
kom in en tjej
som råkade ha lite större bröst

För mej handlar det om att försöka förstå
det inre i förhållande till det yttre
och samma väg tillbaka igen
i en aldrig avbruten dialog

Hon skrev böcker om etablissemanget
och blev berömd så det var inte riktigt klokt
nästan själv ett offer för alltihopa det
hon kritiserade i sin bok

Han har färdiga teorier
om hur vi ska lära oss lyssna på varann
men om någon opponerar sej
blir han så förbannad - och så bara sticker han!



Också från samma album:

Två plus två blir fem i min skalle ibland
och då är det lite svårt
för jag vill gärna vara med och räkna ut
hur vi ska kunna förändra samhället vårt
men att addera fakta med känslor
det går liksom inte alltid hem
man glömmer gärna bort att i människornas inre
två och två ibland blir fem

Våra framtidsvisioner planeras
med vinkel och linjal
vid elitens bord dikteras
olika riktlinjer och ideal
men när man skall applicera dom på männskor
kommer nånting liksom i kläm
man glömmer gärna bort att i människornas inre
två och två ibland blir fem

Dom flesta har ett inbyggt behov
av att bryta gamla konventioner
från ett pip, ett skrik, ett -, ett !
till jättestora demonstrationer
vad är det som gör att barnen lipar åt oss vuxna
och se�n lägger på en rem
är det när vi glömmer att även dom små barnen ibland
kan få två och två till att bli fem

Jag menar att vi måste värna
om vår frihet och vår integritet
och det menar jag att vi kan göra
när begreppet solidaritet
blir verklighet i praktiken
och vi har omskolat alla dem
som vill styra efter en tabell
där två och två aldrig kan bli fem

Visst ska vi ha ett bättre system
men det krävs regler och organisation
men alla ska vara med och bestämma
och förändra vår situation
det får inte bli så att man säger: (att)
det har bestämts fast ingen vet av vem
för Big Brother kommer aldrig att ge tillåtelse till
att två och två blir fem

(men nu är det så att) två och två blir fem i min skalle
ibland och då är det lite svårt
för jag vill också vara med och räkna ut
hur vi ska kunna förändra det här samhället vårt
men att addera fakta med känslor
det går liksom inte alltid hem
man glömmer gärna bort att i människornas inre
två och två ibland blir fem


Han kritiserade också den vridna syn på sexualitet som propagerades genom ungdomstidningar och sexualundervisning:

Vill du vara mitt sexualobjekt ikväll?
du verkar vara så rar och snäll
jag vet ett billigt och bra hotell
där du kan va� mitt sexualobjekt ikväll!

men inga känslor och sånt där
det tar för mycket tid att vara kär
jag vill bara köra genom mitt program
armar uppåt sträck - bak och fram!

Vill du vara mitt sexualobjekt ikväll?
jag har lärt mej två nya ställ-ningar
en vertikal och en horisontell
säg vill du va� mitt sexualobjekt ikväll?

men ingen larvig romantik
det hör inte ihop med erotik
nu handlar det bara om teknik
ungefär som - gymnastik!

Vill du vara mitt sexualobjekt ikväll?
bli min egen lilla engångskaramell
jag ska va� snabb och rationell
om du vill va� mitt sexualobjekt ikväll!

Du får inte nudda min själ
då brukar allt bli jättefel
håll dej inom mina erogena zoner
jag ska ge dej jätteschyssta instruktioner!

Vill du vara mitt sexualobjekt ikväll?
du verkar vara så rar och snäll
jag vet ett billigt och bra hotell
där du kan va� mitt sexualobjekt ikväll!


Sist av allt den uppenbarligen verklighetsbaserade "Öken", som nog kan sägas ligga på gränsen till politiskt inkorrekt:

Ja, vi vakna väl på morron, klockan va ju bara fem,
jag mörda väckarklockan å så la vi på en rem
ner till receptionen för att hänga me
på en bussresa till Kairo, för att se
ÖKEN!
ÖKEN!
Fan, jag va ju knappast vöken, de va ÖKEN!

Ja, vi hade bara rullat nåra tusen meter,
blev vi stoppade av en sån där kontroll där man ska tala om va man heter,
va man har för hårfärg å va man har för skor
å var morsans fasters brorsa bor
Fan, de eju ÖKEN!
De e ÖKEN!
Som en jävla skolklass vilse me sin fröken, de e ju ÖKEN!

Hurdeva, så kom vi iväg då,
å först så va de berg, sen va de ännu mera berg
Å alltihopa hade en sån där skitbrun färg.
Sand. sand, sand, sand,
grus å stofft, vilket jävla land,
de e ju ÖKEN!
De e ju ÖKEN!
Jag tänkte, det blir väl bättre runt kröken, men de va ännu mera ÖKEN

Nu körde vi plötsligt in i nån jävla dimma,
chauffören spydde, guiden svimma
Behövde man bajsa, då fanns de en mugg.
men ingenting fungera, man såg inte ett dugg,
de va ÖKEN!
Fan, vilken ÖKEN!
Va! Men gissa om de lukta möken. De va ÖKEN!

Jag tänkte. hur många dromeda'r ska de här hålla på?
Jag började nämligen lite konstigt må
Jag såg nåra märkliga figurer på ett krön:
Be-Du-In sista bön!
De va ÖKEN!
ÖKEN!
Jag drömde mardrömmar å dansade med spöken, ja de va ÖKEN!

Du vet, resans mål de va ju Tut-anch-Amon
Guiden ropa: Chamon, come on, come on!
Fjortontusen busslaster samtidigt på språng,
kön va ju för faen elva resor lång,
de va ÖKEN!
Vilken ÖKEN!
Å de säjer jag, av nån jävla Tutte såg jag faen inte röken. De va ÖKEN!

Sen börjar guiden plötsligt förhöra oss om Mecka,
å då tänkte jag, nu får det väl för faen räcka,
sitta i Sahara & inte kunna svara,
tillbakaflyttad i kvarsittarnas skara,
de e ÖKEN!
Ja visst fan e de ÖKEN!
Tänk er själv, jag menar, vilket fotfel kännetecknar göken? De e ÖKEN!

Allt detta hände ju femtusen före Krist,
javisst, javisst, javisst, javisst
Men va fan har vi för glädje av det här å nu,
när man sitter å käkar nån slags wookad gnu.
de e ju ÖKEN.
ÖKEN!
Dom ska ju ha sånt märkvärdigt kök, men de e ÖKEN!

Ja, jag satt där å drömde mej tillbaks till min egen förlossning,
jag tänkte, nu ska de bli skoj å hoppa ut å ropa "mossning"!
v Men, genast va de nån där som slet å drog,
jag skrek ju för faen så morsan nästan dog,
de va ÖKEN! Jag kommer ihåg,
de va ÖKEN!
Jag tänkte, kunde inte farsan haft kondorn på löken!??
Nää! Nej, den här ska inte va me här!
Nä, den bara slank in... Nu ska vi se...

Rätt som de va kom vi ner i nån katakomb,
hade jag kunnat, hade jag släppt en bomb
Javisst, fan, syret tog slut,
jag fick klaustrofobi, å kunde inte komma ut
de e ÖKEN!
de e ÖKEN!
Jag tänkte, ni som livets mening söken, försök en öken!

Nä ni förstår säkert att jag skojar bara. Jo!
Det är underbart att genom öknen Farah-oh!
Nämen, Nefertitta, så pyramidal
byggnadskonsten e här vid Nilens dal,
ÖKNEN!
ÖKNEN!
Man måste verkligen beundra all odödlighets försöken, här ute i ÖKNEN!

En sak är säker, timglasen som står där i Sinai,
kommer sanden aldrig att sina i!
Å sen vinkar vi åt Sfinxen ajöken,
därute i ÖKNEN!

Ja, nu har vi rest färdigt, nu har vi kommit hem igen,
å de säjer jag, att man får perspektiv på sitt liv, när ma
n kommer hem
Med alla sina vykort å sorterar dem
När ens lilla dotter kommer in å säjer: "Jag vill ut å leka",
stannar hon vid sandlådan å börjar peka:
ÖKEN!
De eju ÖKEN!
Den e för liten för henne, vår fröken
Den e ÖKEN!

Så nog är Robert Broberg en artist väl värd att bekanta sig med :yes: