Jag har inte gjort någon djupdykning i lagen innan detta inlägg, utan ställer helt enkelt några frågor.
1) Får civilklädda poliser puckla på folk utan att först identifiera sig?
2) Vet någon i vilka situationer de får tillgripa våld - envarsgripande?
3) Vilka egna erfarenheter har du - följer de reglerna?
Det räcker med att svara på enskilda frågor, det som engagerar eller den punkt där du har kunskap.
1) Ja, det får de.
2) Om de är i tjänst gäller samma som för uniformerade poliser.
3) Svaren i 1 och 2 är efter egen erfarenhet och beslut från både JO och Åklagaren för polismål som är färskare än 2 veckor.
040Malmö
2010-11-13, 17:54
Lånar tråden lite, då du verkar fått svar på din fråga. Vad heter sidan där de hänger ut civilpoliser?
Jag har inte gjort någon djupdykning i lagen innan detta inlägg, utan ställer helt enkelt några frågor.
1) Får civilklädda poliser puckla på folk utan att först identifiera sig?
2) Vet någon i vilka situationer de får tillgripa våld - envarsgripande?
3) Vilka egna erfarenheter har du - följer de reglerna?
Det räcker med att svara på enskilda frågor, det som engagerar eller den punkt där du har kunskap.
Nedanstående är en personlig reflektion, och var och en skall ta sig tid och energi att själv bilda sig en egen uppfattning i respektive fråga.
1. Ja, om det finns laga stöd, behov och proportionalitet enligt Polislagens tionde paragraf, i kombination med övriga gällande straffsatser enligt brottsbalken. Med proportionalitet avses att våldets mängd skall stå i rimlig proportion till det rättsintresse som skall skyddas. Huruvida polisen har identifierat sig eller inte är oväsentligt i sammanhanget, befogenheten gäller ändå, men polisen har två starka skäl att låta antagonisten veta att de själva är poliser. En gärningsman som ger sig på en polis, och som denne vet är polis, riskerar högre straff än annars. Dessutom, gärningsmannen får också en klar uppfattning om att det är en laga åtgärd som genomförs, varpå reaktionerna då förhoppningsvis blir mindre våldsamma än vid ett normalt rallarslagsmål.
2. Nej. Poliser kan inte stödja sig på rättegångsbalkens allmänna befogenheter om envarsgripande eftersom särskilda regler gäller för poliser, och dessa regler gäller alltid - även om polismannen för tillfället inte är i tjänst. En polisman behöver häktningsskäl för att kunna gripa, och en därtill hörande misstankegrad. Regelverket för poliser är avsevärt mer komplicerat än vad gemene man har möjlighet att sätta sig in i. Envarsgripandet är svårt nog för de allra flesta. I övrigt, se punkt ett.
3. Ja, poliser vet att deras fortsatta liv som just poliser handlar om att de själva skall följa lagen. Den som upplever annat än att poliser följer lagen är vanligen de som inte har koll på gällande bestämmelser och hur de får tillämpas. Sedan skall man ha väldigt klart för sig att poliser om några vet vad juridikskt rätt är. Å ena sidan handlar inte juridikskt rätt om det som vi i dagligt tal kallar rätt och fel - juridikskt rätt handlar om vad som går att styrka i en rättslig förhandling. Å andra sidan så kan en polisman lära sig vad man kan komma undan med utan att åka dit, vilket kan vara praktiskt om man faktiskt vill göra lite samhällsnytta emellanåt i de situationer som lagen inte riktigt räcker till. De polismän som faktiskt utnyttjar möjligheterna att skipa någon form av rättvisa utan tillbörligt laga stöd tar stora risker. Dessutom så riskerar polisen att inte få den respekt som ordningsmakten är beroende av. Det är ibland en mycket svår balansgång - att göra skillnad, följa lagen och samtidigt bibehålla förtroendet som ett rättfärdigt intstrument för ordning och säkerhet. Alla pundare vet till exempel att de gör bäst i att tala om för polisen om de har kanyler i fickorna. Att få en polis att sticka sig i onödan är inte tillrådigt, även om ingen polis, formellt sett, får hämnas på en knarkare som underlåtit att tala om var sprutan finns. Alla vet hur det fungerar och ingen klagar, trots att lagen inte ger polismännen stöd att i efterhand puckla på den synnerligen klumpige knarkaren. Lagen har som sagt ibland sina brister.
Jag passar på att klistra in PL10.
Användning av våld
10 § En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om
1. han möts med våld eller hot om våld,
2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande,
3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,
4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken,
5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last,
6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller
7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld.
I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd.
Om rätt att i vissa fall bruka våld finns i övrigt föreskrifter i 24 kap. brottsbalken. Lag (2002:577).
Lenin pratade ibland av vikten av en "elastisk" lag. Den förnämliga artikel 58 kom att utgör exempel på detta. Det känns som att Sverige mer och mer är på väg mot detta synsätt, som i denna diskussion:
http://www.nationell.nu/2010/05/30/nationell-nu-avslojar-poliserna-som-misshandlade-nationella-utanfor-polishuset/
Även under Folkets march 2008 skall bl.a. civilklädda poliser ha rusat runt och slagit vilt med sina batonger. Man kan tänka sig att det handlar exempelvis om §10 2, 7 i den text Blåöga klippte in. Och lagen "hets mot folkgrupp" behövde inte ens stiftas. Den fanns där redan. Det enda som behövdes var att börja tillämpa Lenins gamla "elastiska" princip.
Lex Sak_rad
2010-11-14, 17:48
Oavsett hur lagstiftningen ser ut så kan det styrkas med all önskvärd tydlighet att civilpoliser kan (därmed inte påstått att de gärna och/eller ofta gör det) i stort sett få för sig att köra sitt eget race och tänja på lagstiftningen efter eget tycke och smak, och komma undan med det.
Åklagare ställer inte gärna poliser inför rätta så länge det finns mer att vinna än att förlora på att låta bli, med hänsyn taget till helt andra intressen än lagstiftningens.