duracell
2009-05-05, 00:20
Visste inte riktigt vart jag skulle posta detta, det är ganska sent och kollar inte igenom allt :)
Man föds och man växer upp sen dör man. Inte konstigare än så. Dock sker något väldigt mirakulöst under hela den processen, resan om du så vill, som är ovärderlig. Projektioner av värderingar, åsikter, perspektiv, upplevelser, fördomar, beteenden och kulturer bombarderar dina sinnen. Konstant från det att du är medveten om att du är medveten så sker detta. Och jag skulle vilja säga att vår egen frihet uppfylls, i en skala 1 till 5, max en 2:a. Varför?
Primär socialisation, handlar för det mesta om de närmaste relationernas projektioner på en. Mamma, pappa, syskon, bästa vän, farbror, faster, mormor och farmor du förstår min poäng. Detta är gradvis projektioner vi inte kritiserar, vi ifrågasätter inte dessa utan tar de för att vara sanna(därför idéer om att någon form av ”näcken” skulle existera, fungerar). I och med att vi fortfarande har en primitiv grund, så har vi automatiskt väldigt stort förtroende för personerna i den innersta kretsen. Där av kritiserar vi inte, för jag menar varför skulle de ljuga? Detta faktum säger mig, kanske även dig, att det är väldigt mycket som gror sig fast i hjärnan på oss. Och det faktum att vi inte lär oss att kritisera fören ungefär vid 13, 14 års ålder. Är det försent då?
Sekundär socialisation, handlar då om den raka motsatsen. Alltså de som står utanför den innersta kretsen. Jag syftar förstås på skollärare, tränaren, busschauffören, bekanta, kuratorn och många fler. Här är det helt andra projektioner, till stor del är de lika som de i den innersta kretsen, men det som skiljer de åt är att dessa projektioner jämförs med de från den innersta kretsen och bearbetas på så vis. Kritiskt perspektiv består till vis del reflektion kring de egna värderingarna och åsikterna. Alltså är de inte helt och hållet ”rena”. Alltså inte samma sak som de som man får när man är mindre. Dock det som många lär sig att göra är att ta an sig dessa nya projektioner och jämföra de med egna sen slå ihop dessa till egen. Kanske även ha en bakgrund bakom dessa projektioner som kan förklarar varför de existerade i första hand. Exempelvis, när slutade du tro på tomten? Och förstår du varför du la fram ett glas mjölk och kakor över spisen natten innan julafton?
Att jag anser att vi inte utnyttjar vår frihet till fullo, begrundar sig i det faktumet att vi är begränsade. Jag menar, du får ju inte döda någon eller hur?
Man föds och man växer upp sen dör man. Inte konstigare än så. Dock sker något väldigt mirakulöst under hela den processen, resan om du så vill, som är ovärderlig. Projektioner av värderingar, åsikter, perspektiv, upplevelser, fördomar, beteenden och kulturer bombarderar dina sinnen. Konstant från det att du är medveten om att du är medveten så sker detta. Och jag skulle vilja säga att vår egen frihet uppfylls, i en skala 1 till 5, max en 2:a. Varför?
Primär socialisation, handlar för det mesta om de närmaste relationernas projektioner på en. Mamma, pappa, syskon, bästa vän, farbror, faster, mormor och farmor du förstår min poäng. Detta är gradvis projektioner vi inte kritiserar, vi ifrågasätter inte dessa utan tar de för att vara sanna(därför idéer om att någon form av ”näcken” skulle existera, fungerar). I och med att vi fortfarande har en primitiv grund, så har vi automatiskt väldigt stort förtroende för personerna i den innersta kretsen. Där av kritiserar vi inte, för jag menar varför skulle de ljuga? Detta faktum säger mig, kanske även dig, att det är väldigt mycket som gror sig fast i hjärnan på oss. Och det faktum att vi inte lär oss att kritisera fören ungefär vid 13, 14 års ålder. Är det försent då?
Sekundär socialisation, handlar då om den raka motsatsen. Alltså de som står utanför den innersta kretsen. Jag syftar förstås på skollärare, tränaren, busschauffören, bekanta, kuratorn och många fler. Här är det helt andra projektioner, till stor del är de lika som de i den innersta kretsen, men det som skiljer de åt är att dessa projektioner jämförs med de från den innersta kretsen och bearbetas på så vis. Kritiskt perspektiv består till vis del reflektion kring de egna värderingarna och åsikterna. Alltså är de inte helt och hållet ”rena”. Alltså inte samma sak som de som man får när man är mindre. Dock det som många lär sig att göra är att ta an sig dessa nya projektioner och jämföra de med egna sen slå ihop dessa till egen. Kanske även ha en bakgrund bakom dessa projektioner som kan förklarar varför de existerade i första hand. Exempelvis, när slutade du tro på tomten? Och förstår du varför du la fram ett glas mjölk och kakor över spisen natten innan julafton?
Att jag anser att vi inte utnyttjar vår frihet till fullo, begrundar sig i det faktumet att vi är begränsade. Jag menar, du får ju inte döda någon eller hur?