Visa fullständig version : Varför säger liberaler "Nazism och kommunism är samma sak"
"Nazism och kommunism är i grunden samma sak" är en menning man ofta hör från liberalt håll.
Det är bra dumt och obildat att säga något sådant då nationalsocialismen byger på folkgemenskap dvs att hela folket samarbetarför ett gemensamt välstånd medans kommunisterna förespråkar klasskamp/klasskrig.
Finns även många skillnader som jag inte nämde men hur kan liberaler tro att ns och kommunism och nationalsocialism är samma sak när folkgemenskap och klasskamp vilka är centrala delarna i de båda ideologierna är motpoler?
littlejon
2008-03-13, 17:53
Vad jag tror man ofta menar är att kommunism alltid slutar i en totalitär stat med en envåldshärskare. Att därför säga att de två ideologierna är samma sak är ju faktiskt en aning dumt.
Den folkgemenskap man syftar frambringa i kommunismen är väl ändå inte helt olik den i nationalsocialismen? Förrutom att tillvägagångssätten är ekonomisk och social jämstäldhet respektive etnisk homogenitet (heter det så?), vad är skillnaderna?
Klasskampen i kommunismen är vägen till målet, medans folkgemenskapen som du beskriver i nationalsocialismen är målet. Inte sant?
Liberaler propagerar för egoism, medan nationalsocialismen och kommunismen är kollektivistiska ideologier - dock med stora skillnader, vilket liberalerna gärna "glömmer". När de jämställer kommunism med "nazism" så kan de göra det utan att få speciellt mycket mothugg, och de kan då brännmärka vänstern med den "onda nazismen" och vinna politiska fördelar.
Liberaler vill inte kännas vid att människan är ett samhällsbyggade flockdjur. Nationalsocialismen gör det däremot, och står för en sund balans mellan individualism och kollektivism, rättigheter och skyldigheter. Kommunismen är genomgående kollektivistisk och gör individerna till slavar.
Liberaler lever på att plocka lätta poäng. Deras ideologi är fullkomligt värdelös på allt annat.
Det är väl snarare nyliberaler som brukar komma med sådana dumheter, förmodligen för att de är galna och inte förstår sig på politisk ideologi för fem öre utan är blina av sin dyrkan av marknaden, den heliga kon!.
Edit; Fick ett minus med motiveringen; Ska du säga, som är kommunist. Denne fegt anonyme minusgivare har uppenbarligen ingen koll på vad en kommunist är!:)
Retriever
2008-03-15, 09:06
Det dem menar är att de är ideologier som sätter grupperna i samhället framför individerna, helt emot deras ideologi.
Så sades det iaf i de nyliberala kretsar jag tidigare umgicks i.
/R
Alltså, de inbillar sig att statlig kontroll och ägande skulle vara det som definierar socialismen.
Ännu dummare definierar de kapitalismen; den definieras helt enkelt som "frihet" eller mer specifikt "ett fritt utbyte av varor och tjänster".
De bryr sig inte alls om att studera verkligheten, de bryr sig mer om vad Ayn Rand skrivit i en passage i sin värdelösa science-fictionroman.
Personangrepp raderat och varning utdelad//Mod
Howard_Hughes
2008-03-30, 14:34
Jag har inget emot att diskutera. Tvärtom. Jag hoppas vi kan diskutera belevat, trots att jag oftar delar åsikter med liberaler.
Vad jag inte gillar är personangrepp. Vissa tycks gilla sådant dock.
För att liberaler är totalt dumma i huvudet, så enkelt är det.
Personangrepp! Alltid trevligt att starta med sådant. Personligen kommer jag inte svara med personangrepp. Artighet tycks vara sorgligt bortglömt bland vissa nationella, dock.
Alltså, de inbillar sig att statlig kontroll och ägande skulle vara det som definierar socialismen.
Socialism handlar om klasskamp, samt att produktionsmedel och inkomster ägs kollektiv av staten och att staten kontrollerar ekonomin.
Ännu dummare definierar de kapitalismen; den definieras helt enkelt som "frihet" eller mer specifikt "ett fritt utbyte av varor och tjänster".
Det är det som är den fria marknaden AKA kapitalism.
De bryr sig inte alls om att studera verkligheten, de bryr sig mer om vad Ayn Rand skrivit i en passage i sin värdelösa science-fictionroman.
Lägg ner.
En hel del liberaler har studerat verkligheten och pekat ut samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt, studerat hur vapenlagarna i ett samhälle påverkar brottslighet, kritiserat det förtryck som uppkommit i kommunistiska och socialistiska samhällen och mycket mycket mer.
Alla ideologier har värdefulla insikter om verkligheten. Att göra sig intellektuellt inskränkt och inte ta vara på intressanta idéer bara för att "de andra", oberoende om de är socialister eller konservativa eller vadsomhelst som för fram dem, är, kort och gott, dumt.
Jag har läst Ayn Rand. Jag tycker det är ett ganska medelmåttigt verk, litterärt sett och jag gillar inte filosofin, eftersom jag anser att det finns något högre och värdefullare än bara ren egoism.
Sedan är det mycket tveksamt om det är en scifi-roman. Du borde ha lite större kännedom om den innan du uttalar dig.
Jag tycker inte det är rätt att sätta likhetstecken mellan nazism och kommunism, då det är helt olika ideologier, men liberalers kritik mot dem brukar grundas i att båda ideologierna är totalitära och kollektiviska, vilket förvisso stämmer.
Schtekaren
2008-03-30, 17:04
Jag har läst Ayn Rand. Jag tycker det är ett ganska medelmåttigt verk, litterärt sett och jag gillar inte filosofin, eftersom jag anser att det finns något högre och värdefullare än bara ren egoism.
Sedan är det mycket tveksamt om det är en scifi-roman. Du borde ha lite större kännedom om den innan du uttalar dig.
Jag skulle vilja göra en inflik här, att det negativa med egoism är inte egoismen som drivkraft, produktivitetens drivkraft är den starkaste kraft som finns hos en individ. Däremot är enbart materiell egoism fullständigt värdelös, eftersom det fullständigt ignorerar individens förmåga till att välja sina egna värden oberoende om dessa är materiella, spirituella eller en kombination. Emellertid så kan jag inte annat än hålla med Ayn Rand i hennes klockrena moralbeskrivning, för gratis är inte godast.
Åter till ämnet, så handlar det primärt om att ta lätta retoriska poänger genom att göra negativa associationer av sina motståndare. Guilt by association (http://sv.wikipedia.org/wiki/Guilt_by_association)-argument som det kallas i retoriska sammanhang.(Att det är ett argumentationsfel som wikipediaskribenten beskrivit är ett tydligt uttryck för att herrn i fråga aldrig begripit sig på retorik. Bara för att ett resonemang är ologiskt, betyder det inte att det skulle vara retoriskt fel. Ur retoriskt hänseende är resultatet viktigare än korrektheten).
Vad jag tror man ofta menar är att kommunism alltid slutar i en totalitär stat med en envåldshärskare. Att därför säga att de två ideologierna är samma sak är ju faktiskt en aning dumt.
Den folkgemenskap man syftar frambringa i kommunismen är väl ändå inte helt olik den i nationalsocialismen? Förrutom att tillvägagångssätten är ekonomisk och social jämstäldhet respektive etnisk homogenitet (heter det så?), vad är skillnaderna?
Klasskampen i kommunismen är vägen till målet, medans folkgemenskapen som du beskriver i nationalsocialismen är målet. Inte sant?
Kommunismen river ju upp alla människors identiteter och ersätter den med klasskampen. På den punkten är NS och marxism HELT olika.
Kommunismen vill inte alls se gemenskap med folket, för då hade man även värnat borgare, adel och präster.
Visst, kanske efter att man avrättat denna tredjedel av befolkningen, då det endast finns arbetare och bönder kvar. Men då är det fortfarande inte folket man ska känna tillhörighet till utan till Klassen fortfarande.
Observera att jag här syftar till marxismen (1900-tals varianten). Den kommunism vi har IDAG är postmarxism och där är proletariatet ett helt annat (utlänningar, mussar, feminister, HBT folk). Men principen att man vill radera människors identitet är densamma.
EDIT: för att svara på trådskaparens fråga: Både kommunismen och NS står så väldigt långt från (ny)liberalismen. En liknelse kan vara: för en Svensk ser Japaner och Kineser likadana ut. Men Japanerna tycker att det är enorm skillnad på dem, vilket det säkert är. Liberalerna menar nog mest att både NS och kommunism oftast landar i en totalitär stat.
Men ska man se till hela sanningen vill jag hålla med om att det är ett retoriskt grepp för att svartmåla Kommunismen. Att assosieras till NS är lika med att helt avsakna rumsrenhet i det politiska och mediala rummet i Sverige idag. De käner att de behöver svartmåla Kommunismen eftersom det sitter oändligt många 68:or på media, kultur och instutitionsposter runtom i Sverige idag. Och alla dem har en förkärlek till kommunismen. Handen på hjärtat, kommunismen ÄR mycket mer "rumsren" än NS är.
Disclaimer: Detta är inte min åsikt förstås. Jag anser att NS är oftantligt mycket bättre än kommunism om jag måste välja. Jag säger bara hur klimatet är i Sverige idag.
Maktfaktor
2008-06-06, 17:21
"Nazism och kommunism är i grunden samma sak" är en menning man ofta hör från liberalt håll.
Det är bra dumt och obildat att säga något sådant då nationalsocialismen byger på folkgemenskap dvs att hela folket samarbetarför ett gemensamt välstånd medans kommunisterna förespråkar klasskamp/klasskrig.
Finns även många skillnader som jag inte nämde men hur kan liberaler tro att ns och kommunism och nationalsocialism är samma sak när folkgemenskap och klasskamp vilka är centrala delarna i de båda ideologierna är motpoler?
Jag skulle tro att detta i grunden beror på att ryggradslösa cykelhjälmsliberaler blir helt livrädda så fort någon ens andas ordet dikatur och därmed stänger ute fakta till fördel för feg analyslöshet.
Bara en så enkel sak som att kommunister vill se produktionsmedlen i folkets händer medan nationalsocialister inte gör det torde ju vara nog för att även den mest ideoloiskt blinde skall kunna se en betydande skillnad.
Hallucination
2010-05-01, 11:11
Ingen kan väl förneka att det förekommer en mängd kommunistiska tankegångar bland vissa självutnämnda nationella här inne eller på dylika forum. Som motståndare till socialismen i överlag tycker jag att jag träffar på dem i måttliga mängder, varvid en viss symbios mellan kommunismen och nationalsocialismen uppenbarligen existerar - åtminstone i vissa personers huvuden.
ЗимнийСолдат
2010-05-01, 20:21
"Nazism och kommunism är i grunden samma sak" är en menning man ofta hör från liberalt håll.
Det är bra dumt och obildat att säga något sådant då nationalsocialismen byger på folkgemenskap dvs att hela folket samarbetarför ett gemensamt välstånd medans kommunisterna förespråkar klasskamp/klasskrig.
Finns även många skillnader som jag inte nämde men hur kan liberaler tro att ns och kommunism och nationalsocialism är samma sak när folkgemenskap och klasskamp vilka är centrala delarna i de båda ideologierna är motpoler?
Liberaler är benämningen på de gamla nazisterna och fascisterna som stack till USA efter sovjet spöade skiten ur dem , och hjälpte mångmillionärerna där att sätta upp alla möjliga fascistregim i tex latinamerika .
Klasskampen är mer logisk som ideologi , för den handlar om att alla enas och tar ner allt förtryck ideologin är att vi alla blir rikare och det funkade : vi kan tacka sovjet för antikommunisterna socialist-internationals kapitalistiskt sponsrade socialism vi hade i Sverige under tex Palmetiden då det drog nytta av att sovjet hade blivit fattigt av krig/revolutioner/bistånd till socialismen och siktade in sig på sverige som inte vatt i krig på flera hundra år och dessutom var neutralt...
Motpolen har vi här : Liberalist-nazister av gamla skolan är ju dem som tjänade in storkovan på avskaffningen av klasskampen och förtryckte människorna med en statlig rasreligion , Hitlers regim var minsann en guldmina för dessa fascister och USA var inte sämre med att sponsra dem , de visste hur de skulle avskaffa/låsa in all opposition vilket vi änn idag kan se i form av polisinlåsningar av människor som festar och inte utgör någonsomhelst fara (som blitt ordningsvakternas lilla nöje när dem inte får festa själva)...
Men det är klart vissa miljonärer från Apartheid regimen som kallas för "motståndrörelser" som hyllas av fanboysen här vill ta tillbaka de gamla metoderna som vi kan se här http://www.youtube.com/watch?v=i-PPPJqJj8g
Kortfattat : Nyliberalism och USA-regeringen/gamla apartheid är Elitnazism där inte fanboys har nån talan , fanboynazismen här är bara retrogrejer som folk hyllar : men både fanboys och elitnazister vandaliserar kommunistmonument friskt där har vi en sak de har i gemenskap.
Men den fattige nazifanboyen idag har inte hitlers/mussolinis politiska välgörenhet och tjänar inget utom lite hat av folk de klassar som "rasfiender" tack vare rasreligionen ...
Proletären däremot är lite bättre stödd i allmänhet för att : trots omnazifieringsprogrammet som Elitnazisterna kör med så vet socialisten att alla människor är värda en god levnads standard , oavsett antipropagandan Israelfascismen i sammarbete med USA och England dvs kommunismens svurna fiender kör.
Man man kan skylla på Ryssland med som lät sig mutas , allt vi ser i moskvas moderniseringsbygge är finansierat av just detta.
Dravel...
http://static.pici.se/pictures/XyjkQrQkF.jpg
Ärligt talat, när hade mod. tänkt landsförvisa trollet?
Liberaler propagerar för egoism, medan nationalsocialismen och kommunismen är kollektivistiska ideologier - dock med stora skillnader, vilket liberalerna gärna "glömmer". När de jämställer kommunism med "nazism" så kan de göra det utan att få speciellt mycket mothugg, och de kan då brännmärka vänstern med den "onda nazismen" och vinna politiska fördelar.
Liberaler vill inte kännas vid att människan är ett samhällsbyggade flockdjur. Nationalsocialismen gör det däremot, och står för en sund balans mellan individualism och kollektivism, rättigheter och skyldigheter. Kommunismen är genomgående kollektivistisk och gör individerna till slavar.
Bra sagt!
Likheter:
Den ekonomiska politiken är väldigt lika hos båda ideologierna, frånsett att nazismen i viss mån tillät privat ägande.
Olikheter:
Nationalism hos nazism respektive internationalism hos kommunism.
Dessutom kommunismen och liberalismen är internationalistiska skenideologier. :sneaky:
Wikipetter
2010-05-23, 00:21
Det som liberaler menar med att "nationalsocialism och kommunism är samma sak" är att produktionsmedlen i båda ideologierna (i praktiken) kontrolleras av staten.
folkkärlek
2010-08-23, 14:51
Liberaler säger att kommunism och nationalsocialism är samma sak då dom har för avsikt att klumpa ihop alla idéströmningar som inte följer deras linje - och få deras egen förvridna självhatande självutplånande ideologi att framstå som "den slutgiltiga sanningen". Profiten före folket är den enda doktrin dom kan gå med på - liberalismen som system kan inte hantera mångfald i tankar och värderingar - den bygger på att alla följer Mammon som ensam ledstjärna.
EurasianPride
2010-09-30, 13:38
Liberalismen står på abstrakta grunder för den tar saker och ting som represantiva av något dom inte är. Pengar t.ex är ett senare påhitt för innan dess var det utnyteshandeln som gällde, d.v.s byta en viss vara eller djur mot annat. Att liberalismen ej har anknytning med moder natur är hur tydligt som helst. Att kalla dom för materialister är därför lika illa eftersom dom fortfarande är beroende av bl.a fossila bränslen som tar evigheter på sig att fyllas på nytt och av någon kretslopps tanke har dom inte ett uns om. Samma sak med människor som dom ser utifrån ett visst status vilket i ärlighetens namn också är ett abstrakt begrepp kontra verkligheten.
Kommunismen å andra sidan har ej denna status problem men tolkar den natuliga ordningen dessvärre helt fel. Människor liksom djur och växt arter är ej menade att bo inom ett visst halvklot, världsdel eller land av den enkla anledningen att det skulle bli för hård konkurrens mellan arterna. Men även på det har moder natur tack och lov sin lösning genom att vissa miljöer ej lämpar sig för alla.
Nationalismen däremot är en mera jordnära ideologi eftersom den ser sakerna som dom är med att värna om det inhemska före allt annat. Viss privat ägande är ok liksom att det blir välfärd över till dom egna i första hand. Gemenskap är viktigt och även om det som t.ex i djurvärlden kommer in ett nytt djur som t.ex mårdhunden så förblir dess antal alltid relativt lågt i längden eftersom det kompatibla landet har tuff konkurrens redan från sina inhemska arters vägnar. Naturligt kretslopp och en gemenskap byggd på kompatibla element slår ut både liberalismens som kommunismens fantasier.
Tyvärr är nationalsocialism såväl som fascism historiskt sett sprungen från socialism och syndikalism.
Många av Hitlers anhängare var f.d. marxister. Mussolini själv var syndikalist innan han grundade fascisterna. Francos falangister var hela tiden nära i tanken och ville ha öppna samarbeten med syndikalister. Vidare finns det historiska såväl som nutida "rödbruna" hybrider som är långt vanligare än "rödblåa" sådana, vilka är ungefär socialliberala alternativ, något som knappt existerar i åtminstone svensk politik.
Jämför idén om historien som en kamp mellan klasser och som en kamp mellan raser där överhögheten sinsemellan avlöser varandra, det är inte så avlägset egentligen.
Men för att hugga tillbaka kan man alltid peka på de oerhörda likheter som finns mellan liberalism och anarkism, särskilt anarko-kapitalism och extremliberalism (ex Laissez-Faire) och deras nästan gemensamma vision om Nattväktarstaten med enbart negativa rättigheter att få förvalta egendom hur som helst (även vettlöst mot folkets och nationens intressen) samt med frivilligkårer som agerar polis, brandkår, militär, o.s.v.
Själv vill jag se ett patriotiskt, socialliberalt alternativ med etniskt och etiskt konservativa inslag. Inte hittat den "rödbrunblåa" blandningen än dock.
Barris903
2011-04-07, 20:00
För att nationalsocialism och kommunism praktiseras på liknande sätt. Båda ideologierna förespråkar kraftigt utökande utav staten, de förespråkar oftast diktatur (för folkets eget bästa), kraftigt reducerad marknad och de vill göra detta med samma medel, våld.
Sen att de som syns från båda hållen brukar ha ungefär lika mycket innanför pannbenet när folkfronten (eller vad fan de nu heter) och AFA drabbar samman.
LillPrinsen
2011-04-07, 20:55
Tyvärr är nationalsocialism såväl som fascism historiskt sett sprungen från socialism
Och sen kan man ju lära sig att se skillnaden på socialism och kommunism också .
Nils Svensson
2011-04-07, 23:03
Åter till ämnet, så handlar det primärt om att ta lätta retoriska poänger genom att göra negativa associationer av sina motståndare. Guilt by association (http://sv.wikipedia.org/wiki/Guilt_by_association)-argument som det kallas i retoriska sammanhang.(Att det är ett argumentationsfel som wikipediaskribenten beskrivit är ett tydligt uttryck för att herrn i fråga aldrig begripit sig på retorik. Bara för att ett resonemang är ologiskt, betyder det inte att det skulle vara retoriskt fel. Ur retoriskt hänseende är resultatet viktigare än korrektheten).
Håller helt med där. Wikipediaskribenten har dock inte fel. Att spela på känslor istället för att använda sig av logik är ett klart misstag om publiken är intelligent eftersom denna direkt genomskådar tricket och drar slutsatsen att personen saknar riktiga argument. Man kan dessutom aldrig vinna en debatt, i ordets rätta betydelse, genom känsloargument. Man kan dock, om publiken är en dum skock får, förefalla vinna debatten.
Jag vill påstå att fakta och logik är fullständigt irrelevant i dagens svenska samhälle. Att verkligen vinna en debatt har man absolut ingenting för.
Till stor del beror detta naturligtvis på det demokratiska systemet, där varje byfånes röst är lika mycket värd som en utbildad ekonoms dito. Betydelsen av att vinna en debatt på riktigt kan bara ökas till sin rättmätiga nivå efter det att vi krossat demokratin och satt lämpade människor att styra – oberoende av folkviljan.
For folk som er opptatt av germansk folkestyre og frihetsverdier så er det flisespikkeri å se forskjell på kommunister og nazister.
Och sen kan man ju lära sig att se skillnaden på socialism och kommunism också .
Mhm...men kommunister og nasjonalsosialister har til det til felles at de begge er sosialistiske. 'Sozi' ;p
Marxistisk på mange måter.
Gautthiod
2011-04-08, 15:59
Det beror helt och hållet vilket perspektiv man utgår ifrån. Ur ett liberalt (och därmed individualistiskt) perspektiv utgör kollektiva plikter givetvis ett hot mot den individuella friheten.
Egentligen är det snarare så att marxism och kapitalism är två sidor av samma mynt och har mer gemensamt än vad kommunism och nationalsocialism har. Detta därför att marxism och kapitalism i grunden utgår ifrån samma begrepp; materialismen. Därför blir de bara reaktioner på varandra, där liberalismen är överklassens ideologi och socialismen är arbetarklassens ideologi. Två vägar mot samma mål; ägandet av produktionsmedlen. Detta ser vi också i hur lätt, tvärtemot vad som hävdats i tråden, mötet mellan socialistiska och liberala partier sker. Det har skett i hela Västvärlden där de politiska partierna nu bara är variationer på samma tema.
Nationalsocialismen har bara en gemensam nämnare med kommunismen och det är tanken på ett kollektivt ansvar. Men där slutar det. Inom nationalsocialismen utgör detta ansvar en del av en djupare andlig identitet där rasen nästan för religiösa konnotationer. Visst kan man väl peka på de kultliknande former som omgett kommunistiska revolutioner, men dessa är schimärer som fallit sönder så fort de inte kunnat hållas upp av propagandaministerier. Däremot är lojaliteten till familjen, ätten, folket en röd tråd i alla samhällen.
Nationalsocialismen fanns inte tillräckligt länge i fredstid för att fastlägga en ekonomisk grund, men så är inte heller nationalsocialismen en materialistisk ideologi. Därmed blir ekonomiska frågor sekundära för nationalsocialister.
Sen är det viktigt att på djupet förstå sig på vad en -ism innebär. När vi säger socialism idag så är det få som tänker på alla filosofer som präglat olika skolor, hur hårt dessa olika skolor stridit med varandra osv. Socialismen har också som idé flera hundra år på nacken (om inte tusentals) och det är inte helt säkert att begrepp man använde vid födelsen av idéströmningen betyder samma sak idag.
Som Gautthiod skrev, det beror helt på vilket perspektiv man utgår ifrån. Människor har en tendens att tänka endimensionellt, och när man gör det blir det politiska spektrat till en linje med en extrem i den ena änden och den motsatta extremen i den andra.
Exempel:
Enkelspårig kommunism: allt handlar om (socioekonomisk) "jämlikhet vs ojämlikhet". I den ena änden finns då de som vill ha mer jämlikhet, och i den andra änden de som vill ha mindre jämlikhet. Ur det perspektivet befinner sig nationalsocialismen nära högern, eftersom både högern och NS erkänner att vissa människor helt enkelt är bättre än andra, och anser att de dugligare människorna förtjänar vissa privilegier jämfört med de odugliga.
Enkelspårig liberalism: allt handlar om "individualism vs kollektivism". Ur just detta perspektiv, på just denna skala, befinner sig nationalsocialismen nära vänstern. Båda formerna av socialism gör gällande att individen har ett ansvar för kollektivets välgång, och att kollektivet måste få företräde när de bådas intressen krockar.
Som William Pierce påpekade i sin artikel "The Trouble With Conservatism" (tror att den finns på svenska i boken Folknationalism, men jag har inte den tillgänglig) har många konservativa dragits till konservatismen genom en lika endimensionell syn på verkligheten:
But there are also sensitive, essentially decent Americans who feel drawn to the conservative position. Partly this feeling is a general reaction to an era of too-rapid change. More specifically it is a reaction against the perversity and sickness which is neo-liberalism. These conservatives understand only a one-dimensional ideological spectrum, a line with liberalism at one end and conservatism at the other. Becoming a conservative, it seems to them, is expressing the maximum possible repudiation of liberalism.
But this is so only under the unrealistic and artificial constraint of one-dimensionality. The world just isn’t that way, and to solve its problems requires more than a one-dimensional approach. Only by taking off one’s ideological blinders and looking outside the linear ideological spectrum at the multi-dimensional world of ideas (in which liberalism and conservatism are only two points in space – and not so far apart at that, as we have seen), can one hope to gain the understanding needed for implementing an effective cure of the sickness which afflicts our world today.
Pierce godkände förstås inte detta förenklade perspektiv. Han avskydde både kommunismen och nyliberalismen eftersom båda i grund och botten var främmande (judiska) ideologier, och eftersom båda i grund och botten fokuserar på materiella, ekonomiska ting snarare än på att förädla vårt folks genetiska, kulturella och andliga egenskaper. (Ur detta perspektiv befinner sig nyliberalismen och kommunismen alltså nära varandra.)
Conservatives are correct, of course, in viewing communism as a serious danger, an evil which should be opposed. But – and this is the essence of the matter – conservatives oppose communism for the wrong reasons. They see it, first and foremost, as a threat to free enterprise: a threat to their bank accounts. What they really hate about communism is that it is collectivist (i.e., that it subordinates the welfare of the individual to the welfare of the community – at least, in theory) and that it is statist (i.e., that it vests ultimate authority in a highly centralized party-government apparatus instead of in more-or-less autonomous local governments).
But if collectivism and statism were the only aspects of communism we had to worry about, I, for one, would welcome it with open arms, as an infinitely superior alternative to the Jew-ridden, minority-coddling, culture-defiling, soul-stifling, filth-wallowing, corruption-breeding, decadence-producing, race-destroying monstrosity of a System which now squats so unwholesomely in the power centers of our nation (and which, of course, is also collectivist and statist, in the worst sense of the words, even if not so forthrightly as the Kremlin).
No, the real evils of communism are that it, like capitalism, is alien to us in origin and essence; and it, also like capitalism, is racially destructive. The doctrine of communism was born in the alien mind of Karl Marx (ne Levi); and it, as a doctrine which interprets history and all social phenomena solely in economic terms, predicates the primacy of gold over blood.
Franz Holtzhäuser tillhandahåller ett svar på sin blogg: "Vad är skillnaden mellan marxismen och nationalsocialismen?" (http://franzholtzenhauser.blogspot.com/2010/11/what-is-difference-between-marxism-and.html), dock på engelska -- ett språk som de flesta borde behärska med finess. :oskyldig:
Över och ut!
Med vänlig hälsning,
"k0nsl"
Franz Holtzhäuser tillhandahåller ett svar på sin blogg: "Vad är skillnaden mellan marxismen och nationalsocialismen?" (http://franzholtzenhauser.blogspot.com/2010/11/what-is-difference-between-marxism-and.html),
Vet du...til det der skal jeg bare gi ett stort fet; LOL!
Tyskland var for øvrig så definitivt en sosialistisk nasjon, noe som også helt klart krever et totalitært styre. Og i disse så kan jorda gjerne være flat i den ideologiske korrekthets navn, og folk blir ofte rene analfabeter og ødelagt.
Nationalsocialismen har bara en gemensam nämnare med kommunismen och det är tanken på ett kollektivt ansvar. Men där slutar det.
Ja, dette utopiske klasseløse samfunn...
De kan også båda två ansees som ulike utspring av marxismen der båda deres eksistensgrunnlag drives av samme kraft.
Däremot är lojaliteten till familjen, ätten, folket en röd tråd i alla samhällen.
Ja, og til kjærligheten mellom mann og kvinne. Det evige fruktbare liv. 'Det som Njord har avlagt' bruker jeg og andre å si.[[j]]
Nationalsocialismen fanns inte tillräckligt länge i fredstid för att fastlägga en ekonomisk grund, men så är inte heller nationalsocialismen en materialistisk ideologi. Därmed blir ekonomiska frågor sekundära för nationalsocialister.
Jo, den tyske stat under nasjonalsosialismen og Hitler var vel særdeles matrialistisk? Især rasematrialistisk. :hihi:
Bare at alle produksjonsmidlene var styrt og kontrollert av staten.
Inom nationalsocialismen utgör detta ansvar en del av en djupare andlig identitet där rasen nästan för religiösa konnotationer.
Mkay, skal nevne her at norske 'nazister' hadde et annet syn på slavere og slavisk kultur enn de tyske hadde. Vet ikke hvorfor jeg nevnte det her men det kan være kjekkt å vite. Selv synes jeg det er en helt forferdelig, intelektuellt degenerende, styringsmessig nevrotisk/irrasjonell og ugermansk flokkideologi uten særlig historisk rot i nordisk-germanske, skandinaviske land.
Alt er liksom forbudt og det er lite emosjonell intimitet mellom mennesker på individ-nivå.
Alle skal liksom like alle, sånn som i de semittiske ti bud.
http://images.mises.org/DailyArticleBigImages/1937.jpg
Det eneste jeg liker ved Hitler sin 'blot/leben' -sozisme er krigsviljen og motviljen til det semittiske.
Gautthiod
2011-04-10, 10:17
Nu känns det oerhört märkligt att försvara nationalsocialismen eftersom jag inte är nationalsocialist själv. Jag tycker ändå att rätt skall vara rätt. Jag vill mena på att du Fröy, har fått allt väsentligt fel.
Nationalsocialismen är inte för ett klasslöst samhälle i marxistisk mening. Du får gärna visa på vidare gemensamma nämnare med marxismen istället för att bara komma med påståenden. I Tredje Rikets fredstid ägde inte alls staten alla produktionsmedel, tvärtom. Däremot rustade man upp ekonomin genom massiva statliga projekt, men det är inte riktigt samma sak.
Angående Tredje Rikets påstådda rasmaterialism så är det en helt annan diskussion. Detsamma gäller huruvida nationalsocialismen gagnar Skandinavien, eller är förenlig med våra uråldriga principer; det är liksom inte det vi diskuterar.
Så låt oss istället diskutera faktum och inte personliga åsikter.
Vet du...til det der skal jeg bare gi ett stort fet; LOL!
På så vis. Det är skrivet i förenklad form men om du tycker dig se någonting som är felaktigt i texten får du gärna berätta det till Franz, då blir han säkerligen glad :oskyldig:
Med vänlig hälsning,
"k0nsl"
-Gladsheim-
2011-04-10, 23:47
Liberaler som säger detta menar alltid med "kommunism" detsamma som "stalinism". För att förstå de liberala debattörerna måste vi förstå hur enfaldiga och okunniga de är; Det hela är inte svårare än så än att både nationalsocialismen och stalinismen predikar "socialism i ett land" och har av geopolitiska nödvändigheter delvis en imperialistisk agenda - och viktigast av allt: liberalerna kan inte kontrollera dem utan känner sig hotade. När det gäller den internationella socialismen (trotskismen/judeo-bolsjevismen) så finansierades ju den av internationella liberaler så det är en helt annan femma.
Det dem menar är att de är ideologier som sätter grupperna i samhället framför individerna, helt emot deras ideologi.
Så sades det iaf i de nyliberala kretsar jag tidigare umgicks i.
/R
Jo, precis. Det är deras avsky mot all form av gemenskap, s.k. "kollektivism", det handlar om. Med detta klumpiga begrepp lyckas de få ihop att en konkret broderskap, folkgemenskap etc., är samma sak som en abstrakt klassgemenskap.
Individualism/kollektivism är ett klockrent exempel på den kanske mest använda ohederliga debattekniken under hela efterkrigstiden: En "falsk dikotomi".
Jeg gjør iallfall lite forskjell på sosialister av prinsipp, og fellesnevnerne til kommunisme/nazisme er enkle å se.
Selv tror jeg bl.a på Frøya og Frøy og har ikke et liberalt syn på kristendom f.x...
Et fint foredrag som er litt innom temaet.
http://www.youtube.com/watch?v=Uk9WQaAIbOg
http://www.youtube.com/watch?v=FmDXuA1-8FE
http://www.youtube.com/watch?v=1eeNB_rWqpk
http://www.youtube.com/watch?v=4maXhvSm4fQ
Minner mye om det nysosialistiske 'flerkulturelle samfunn'. :skrattar:
Socialism handlar om klasskamp, samt att produktionsmedel och inkomster ägs kollektiv av staten och att staten kontrollerar ekonomin.
Nej, det är marxism och kommunism du talar om nu.
Socialism är bara maximet "åt var och en efter arbetsförmåga" som förvisso är ett citat av Marx men som kan tas ur resten av hans galna dravel och faktiskt ses som något positivt.
Arbetsprestationen bör avgöra lönenivåerna i samhället, kroppens och hjärnans arbete måste dessutom balanseras ut värderingsmässigt, de är precis lika viktiga för en nation. Därtill kommer det sig att det i NSDAP:s 25 punkter bl.a. skrivs om att förbjuda arbetsfria inkomster, såsom räntesystemet i bankväsendet.
Det är det som är den fria marknaden AKA kapitalism.
En fri marknad är inte synonymt med kapitalism. Kapitalismen kommer av industrialiseringen i privat och oreglerad ägo och förvaltning, förräntandet av kapital utan arbete, det internationella sättet att bedriva handel på utan lojalitet till länder och regimer. Kapitalismen är den smutsiga sidan av den fria marknaden.
Även innan borgarståndet var potentater fanns fria marknader som inte gav upphov till finanskriser och misär av det slag vi ser idag.
Skillnaden?
På den tiden tilläts borgarna och köpmännen aldrig att bedriva handel utan att göra det i nationens tjänst, för regentens räkning och landets väl.
Inte heller var fiatpengar, vakuumlån och den påföljande inflationen en så utbredd företeelse som det är idag.
Jag har läst Ayn Rand. Jag tycker det är ett ganska medelmåttigt verk, litterärt sett och jag gillar inte filosofin, eftersom jag anser att det finns något högre och värdefullare än bara ren egoism.
Rand är inget verk utan en person, verket ni syftar på är Atlas Shrugged troligen, en helt fiktiv berättelse som ändå visar på kommunismens ekonomiska omöjlighet, för att bortse från alla dess andra brister.
Jag tycker inte det är rätt att sätta likhetstecken mellan nazism och kommunism, då det är helt olika ideologier, men liberalers kritik mot dem brukar grundas i att båda ideologierna är totalitära och kollektiviska, vilket förvisso stämmer.
Först behöver vi definiera "totalitär".
Sen stämmer det inte alls att nationalsocialismen är kollektivistisk i den bemärkelse de flesta menar.
Nationell solidaritet och folkgemenskap gäller förvisso för flertalet, vissa rättigheter till exempelvis arbete och jord erhöll folk i Tyskland, dock bara om de var etniska tyskar.
Det är ju en kollektiv princip, fast baserad på en urvalsmekanism, långt mer selektiv än kommunismens "Allt åt alla" och på det sättet mindre kollektivistisk.
Nationalsocialismen är även starkt meritokratisk, liksom fascismen.
De dugligaste och mest kompetenta motiveras på alla sätt att nå fram till ledarposter i NS och fascism.
De båda bibehåller också en fri marknad, fastän de inte tillåter egenföretagare att monopolisera en branch utan statens inblandning och nationens väl för ögonen.
Dessutom är de baserade på heroism och ledarkulter där ett fåtal framhävs i förgrunden för folkets strävan, därav är de också del av den idealistiska och romantiska strömningen vilka framhåller geniets historiska uppdrag och ansvar för en nations framåtskridande i motsats till marxism som menar att enbart de materiella förhållandenas inverkan på den stora, tröga massan åstadkommer förändringar.
Kapitalismen och kommunismen är mycket närmre släktingar än kommunism och nationalsocialism om man betänker att de två förstnämnda är starkt internationalistiska, rasblinda, utpräglat ateistiska och amoraliska i grund och botten då de båda är materialistiska doktriner som vill förmedla till sina anhängare att deras syfte bara är att tillskansa sig så mycket egendom som möjligt på bekostnad av samhällets sammanhållning.
Kapitalismen gynnar de kapitalstarkaste bland folket vars vanstyre senare ger upphov till avundsjuka hos de misspriviligierade som då i sin misär vänder sig till de röda ideologierna för tröst de aldrig finner där.
Utan kapitalismens vanvett hade klasskamp aldrig ens spökat i studenters och arbetares hjärnor.
Vilka tjänar då på att så split i västvärldens länder och politiska landskap där dessa ideologier och statstankar vuxit fram?
Vilka är de som med störst framgång och i relation till sitt antal vunnit oproportionerligt stort inflytande i båda lägrens förlovade länder?
För att inte gå till personangrepp säger jag som så att jag tror man kan finna alltings rot i sionismen och dess anhängare, som gynnades av Kalla Krigets båda sidor, Gog och Magog som de myser över att kalla oss.
De väntar på att vi ska störta oss in i ännu fler broderskrig av ideologiska eller religiösa skäl så att de återigen kan finansiera båda sidors upprustning och sänka båda sidor i ännu djupare skuldslaveri än vi redan befinner oss i.
Tar man en titt på vilka som finansierade ryska revolutionen och sen vilka som tillträdde merparten av ämbetena i dess kölvatten förstår man att kapitalister och kommunister bara kliar varandras ryggar med Torah och Talmud.
Eller som Gautthiod sade:
Egentligen är det snarare så att marxism och kapitalism är två sidor av samma mynt och har mer gemensamt än vad kommunism och nationalsocialism har. Detta därför att marxism och kapitalism i grunden utgår ifrån samma begrepp; materialismen. Därför blir de bara reaktioner på varandra, där liberalismen är överklassens ideologi och socialismen är arbetarklassens ideologi. Två vägar mot samma mål; ägandet av produktionsmedlen. Detta ser vi också i hur lätt, tvärtemot vad som hävdats i tråden, mötet mellan socialistiska och liberala partier sker. Det har skett i hela Västvärlden där de politiska partierna nu bara är variationer på samma tema.
Mer om skillnaderna mellan efterkrigstidens Nationalsocialism och kommunism, respektive liberalism (en passiv åskådare till den röda terrorn):
http://www.youtube.com/watch?v=1059pdpFSP0
För att båda är äckliga storebrorssamhällen med en massiv ledarkult som begränsar befolkningens frihet.
För att båda är äckliga storebrorssamhällen med en massiv ledarkult som begränsar befolkningens frihet.
Jag är inte riktigt säker på hur jag skall besvara ditt inlägg; antingen med ett enkelt "Och?", eller med repliken "Vad är frihet?" - Vet du vad, du får helt enkelt välja själv, så vänlig är jag.
Jag är inte riktigt säker på hur jag skall besvara ditt inlägg; antingen med ett enkelt "Och?", eller med repliken "Vad är frihet?" - Vet du vad, du får helt enkelt välja själv, så vänlig är jag.
På "Och?" svarar vi "Jag gillar det inte!" och på "Vad är frihet" svarar jag "Rätten att kunna göra vilka val du vill utan att någon lägger sig. Se vilket tv-program du vill, flytta till vilken stad du vill, arbeta vart du vill utan censur och statlig propaganda skall skyflas i ansiktet på dig.
Egocentrism, med andra ord.
Om jag försöker använda den frihet du talar om till att förändra samhället, så till den grad att det får möjligheten att begränsa din rörelsefrihet, censurera television och "skyffla propaganda i ansiktet på dig", vad händer då?
Då kommer jag att bekämpa den överstatligheten och storebrorsamhället med varje fiber i kroppen.
Du kommer således att inkräkta på min och andra människors frihet att välja detta system? Intressant...
Nej. Genom att upprätta små självstyrande kommuniteter kommer ni ha möjligheten att välja vilket system ni vill för er själva, men jag förbehåller mig rätten att inte bo där och skulle ni försöka pressa det på mig skulle jag bekämpa det.
Du talar i cirklar här; hur samhället är utformat spelar ingen roll i mitt exempel. Men låt gå, jag följer med dig runt: Kommer du bekämpa min frihet att förändra ditt drömsamhälle?
Nej, inte din frihet att försöka förändra systemet. Men vid händelse att du försöker PÅTVINGA mig systemet, så ja.
Och jag talar inte i cirklar, jag talar om det faktum att bli påtvingad en åsikt genom t.ex. statlig propaganda, precis som vi blir nu, precis det du bekämpar nu. Genom att foruma flera samhällen inom samhället och avskaffa staten skulle varje enklav ha möjlighet att leva som de vill, vilket skulle gynna både etnicitet, kultur och produktion.
Om något är det kapitalism/liberalism och kommunism som är systerideologier. Både hävdar att materiella ting leder till lycka och att de kommer leda till att alla får det bättre materiellt. Båda är fientliga mot tradition, familj och religion. Båda saknar förankring i Europa som sträcker sig längre bak än 300 år. Båda skiter sig rejält om de implementeras.
OmegaSeamaster
2011-10-05, 16:20
Jag anser mig själv vara liberalist men jag tycker inte alls som du beskriver. Inte heller många av mina kompisar som är Li etablerar anser att nazism och komunism är samma sak. Dessa är i själva verket två helt olika ideologier. Nu gissar jag bara, men jag tror att de flesta liberalister ser skillnaden mellan nazism och komunism.
Madelene
2011-10-05, 18:00
kan det vara något med att båda har resulterat till diktatur... Har dock ingen vidare koll på nationalsocialismen utöver vad Tyskland gjorde med den.
Evangelina
2013-02-02, 11:53
Vad tycker ni om Per Albin Hansssons folkhem? I och för sig var han socialdemokrat, men han ville skapa ett samhälle för alla. Det verkar som att Sverige blomstrade under hans regeringstid. Idag är det liberalerna som styr.
Vad tycker ni om Per Albin Hansssons folkhem? I och för sig var han socialdemokrat, men han ville skapa ett samhälle för alla. Det verkar som att Sverige blomstrade under hans regeringstid. Idag är det liberalerna som styr.
Personligen så uppfattar jag folkhemstanken vi hade fram till mitten av 60-talet det närmaste vi kommit hittills i modern tid att gestalta en slags folkgemenskap. Det var som jag uppfattar det, och jag hann själv uppleva det alldeles i slutet av den eran visserligen som barn men på landet där allting bestod lite längre än i stadsregionerna, kraftigt inspirerat av nationalismen nere i Europa under 30 - 40 talet. Jämfört med i dag var det till förvånansvärt stora delar en sund och ganska fantastisk tid, helt väsensfrämmande det vi har nu.
Ibland känns det konstigt, att många av er inte varit med om det, inte vet vad man talar om när man berättar om det. Jag har försökt skriva om det där men det är svårt att nå fram. Essensen i det som trots allt fanns oavsett, eller trots, det var socialdemokrater vid makten eller ej. Vi ska också komma ihåg att Per Albin Hansson och Tage Erlander omöjligt kunnat innehaft de poster de hade idag, de hade betraktats som ganska radikala rasister som omöjligen kunnat uttryckt sina åsikter och varit kvar på officiella uppdrag. Har inga citat här och nu men de finns. Bara att leta. Inom dagens socialdemokrati hade det inte funnits plats för dessa herrar.
Det benämns emellanåt lite föraktfullt som folkhemsromantik främst kanske av mer högerreaktionärer men som sagt, jämfört med idag var det faktiskt en god bit på väg mot ett nationalistiskt samhälle med en början till riktig folkgemenskap. I alla fall som det fungerade på landsbygden vad jag förstår på många ställen. Tror det till viss del givit mig min övertygelse som nationalist. Alla var det med dagens mått mätt i stora delar av landet, mer eller mindre. Det var normen och det fungerade bevisligen trots de invändningar som finns att göra ur nationalistisk synvinkel idag. Man var stolt över att vara svensk, man var stolt över sitt försvar och sitt folk. Det fanns en glädje och meningsfullhet, omtanke, framåtanda och sundhet, en naturlig sammanhållning inom det egna folket vi bara kan drömma om och den konsumtionshysteriska materialismen vi är vana vid var avlägsen och sågs just så stollig som den är. Och då var det ändå socialdemokrater vid makten. Tänk er då den mentaliteten och den värdegrunden med ett mer uttalat nationellt sinnat styre.
Vi har facit i hand. Vad mer behövs?
Gautthiod
2013-02-06, 15:18
Personligen så uppfattar jag folkhemstanken vi hade fram till mitten av 60-talet det närmaste vi kommit hittills i modern tid att gestalta en slags folkgemenskap. Det var som jag uppfattar det, och jag hann själv uppleva det alldeles i slutet av den eran visserligen som barn men på landet där allting bestod lite längre än i stadsregionerna, kraftigt inspirerat av nationalismen nere i Europa under 30 - 40 talet. Jämfört med i dag var det till förvånansvärt stora delar en sund och ganska fantastisk tid, helt väsensfrämmande det vi har nu.
Ibland känns det konstigt, att många av er inte varit med om det, inte vet vad man talar om när man berättar om det. Jag har försökt skriva om det där men det är svårt att nå fram. Essensen i det som trots allt fanns oavsett, eller trots, det var socialdemokrater vid makten eller ej. Vi ska också komma ihåg att Per Albin Hansson och Tage Erlander omöjligt kunnat innehaft de poster de hade idag, de hade betraktats som ganska radikala rasister som omöjligen kunnat uttryckt sina åsikter och varit kvar på officiella uppdrag. Har inga citat här och nu men de finns. Bara att leta. Inom dagens socialdemokrati hade det inte funnits plats för dessa herrar.
Det benämns emellanåt lite föraktfullt som folkhemsromantik främst kanske av mer högerreaktionärer men som sagt, jämfört med idag var det faktiskt en god bit på väg mot ett nationalistiskt samhälle med en början till riktig folkgemenskap. I alla fall som det fungerade på landsbygden vad jag förstår på många ställen. Tror det till viss del givit mig min övertygelse som nationalist. Alla var det med dagens mått mätt i stora delar av landet, mer eller mindre. Det var normen och det fungerade bevisligen trots de invändningar som finns att göra ur nationalistisk synvinkel idag. Man var stolt över att vara svensk, man var stolt över sitt försvar och sitt folk. Det fanns en glädje och meningsfullhet, omtanke, framåtanda och sundhet, en naturlig sammanhållning inom det egna folket vi bara kan drömma om och den konsumtionshysteriska materialismen vi är vana vid var avlägsen och sågs just så stollig som den är. Och då var det ändå socialdemokrater vid makten. Tänk er då den mentaliteten och den värdegrunden med ett mer uttalat nationellt sinnat styre.
Vi har facit i hand. Vad mer behövs?
Men ändå gick det så fel. Hur kommer det sig? Kan det bero på att man byggde på helt fel grund; centralisering?